Plus och minus

Just nu räknas dagarna i plus- och minusdagar, räknar från i helgen för det är ju så mycket trevligare när plus-sidan leder. Hyfsad sömn, liter mer energi, inga allvarliga ångetsattacker, och lite virkning på det. Herregud snart är jag ju botad!

Nä, men det verkar faktiskt som att jag börjar närma mig den utlimata dosen medicin, på fredag ska den justeras ytterligare, med lite tur är det för sista gången. Men det ska man verkligen inte ge sig den på.

Dom otäcka drömmarna håller mig fortfarande sällskap om nätterna, knasigt nog så blir det nästan en förväntan " vad för nåt sjuk ska jag få vara med om i natt? osv". Minnet är det läskigt nog fortfarande stora luckor i, även ganska långt innan den senaste "händelsen".

Tur att jag har mina söner, Lucas är mitt tjocka gosiga buller, och Isaac säger att mammas mage visst är liten, det har han fått från jultomten!