Dag 1

Tja, vad ska man säga... Dagen började ganska ok, vaknade innan barnen, steg upp, klädda mig och var ganska på banan. I vaknade, fick frukost, L vaknade och fick också frukost, vi var i god tid och det känndes helt ok. Promenerade bort till dagis och allt var frid och fröjd. Bestämde med en vän att gå på barnsången med våra små. Sen ringde A och ville ha lite kaffe, härligt med sällskap på morgonen!

Sen började det. Dagis ringer och meddelar att jag har en sjuk liten kille där. Tur att A var här så jag kunde lämna L. Hoppade på cykeln och trampade som en galning (behöver både ny cykel och bättre kondis). Hämtade en ledsen, snorig och febrig kille, vilken jäkla tajming!

Vi var i alla fall på stan en sväng så mamma fick lite hjälp och lunch i sig samt sällskap. Påväg hem somnade sen båda barnen, fast L vakande såklart när jag la ner honom. Sen har det varit ganska så kinkigt här hemma, var det inte den ena så var det den andra. Ingen middag borta blev det heller eftersom vi har förkylning, vill inte smitta ner kotten som snart ska opereras, desutom så vet jag inte om jag hade orkat få iväg oss alla ikväll.

Nu sover i alla fall den lilla och den stora håller på att somna, äntligen! Ärligt talat så förstår jag inte hur de som är ensamstående klarar sig?? Ja, ja, snart är en dag avklarad i alla fall.