Jag klarar inte det här

Försöker att leva, att vara levande men jag klara det inte.

Var på stan idag hela familjen, försökte vara normal, leva.
Blev för mycket, hemma domande händerna bort, fick ont i bröstet, började gråta.
Kan inte sova som vanligt, har ont i hjärtat.

Vill inte försöka mer, det är för jobbigt.

Men jag vill inte ge upp.

Depression

Ja, det är vad jag har, en djup otäck depression.
Det är ett hemskt ord, ett hemskt tillstånd och en hemsk sjukdom.
Läkaren sa till mig att jag måste jämställa det med diabetes,
men för mig är det mest bara ett nederlag.

Jag skäms så otroligt mycket.

Min dödslängtan har dämpats, men jag ifrågasätter fortfarande min existens.
Får lätt panik och ångest, vill inte göra något alls.
Är inte redo att möta folk än.

Vi tar en liten stund i taget och än så länge är jag med.

Jag har förlorat

kampen om livet. Jag har slutat försöka trampa vatten och hålla mig flytande. Jag har låtit det svarta mörkret omsluta mig och nu sveps jag med. Jag har ingen ork och ingen krat kvar att kämpa mer, jag vill dö.

Jag som är så rädd för döden för dom i min närhet önskar inget annat för mig själv. Jeg vet att jag har massor att leva för, jag vet att jag har ett bra liv, jag vet att jag borde vara lycklig, men ändå vill jag bara dö.

Hade det inte varit för mina barn hade jag gett upp kampen mot döden för länge sedan. Tyvärr är inte ens det faktum att jag inte vill lämna dom det som håller mig tillbaka, för jag vet att dom skulle få det bra med sin pappa. Det är att jag inte vill lämna dom med stämpeln att deras mamma tog livet av sig. Så jag brukar fantisera om att bli överkörd istället.

Jag vet att det är hemskt att ge upp, jag vet att jag är självisk och feg som vill dö, men jag orkar bara inte mer. Det känns som att mitt liv är en ständig kamp för att bara orkar leva och tyvärr så kommer det nog alltid att vara så. Jag önskar att jag kunde få sudda bort det förfölutna för kasta bort allt gammalt bagage och bara börja om, här och nu. Men så funkar det ju inte, jag är ju den jag är och jag tycker inte om mig själv.

Jag har ett mörker och en smärta inom mig som aldrig vill försvinna, det blir mindre ibland men nu håller det på att äta upp mig inifrån och det finns inget jag kan göra, jag vill bara få dö.

Älskade lillebror

Jag måste ju visa upp familjens älskade lillebror också. Även om han just nu är en liten plåga sjuk och kinkig som han är, men då är det bra att ha kollage som det här och påminnas om hur underbar han egentligen är.


Trots att jag mår som jag mår så är jag tack och lov bra nog att inse vilken underbar familj jag har och det bästa av allt, jag kan uppskatta den också. Ska bara bli lite bättre på att tala om det, men jag tror nog ändå att de vet hur mycket jag älskar dom.

Isaac x 3

Jag håller på att lära mig gimp, vet att dom inte är symetriska, men kul är det :).

Blivande sjalpappa

Orkar inte blogga om hur sjuka vi är mer, så jag passar på att visa allra finaste Isaac istället. Han har ju sett hur mamma (och pappa) gör med lillebror så då ville ju han också. Nallen fick äran att bäras av den stolta killen. Visst kommer han att bli en alldeles utmärk sjalpappa! :D

Dubbla doktorsbesök och vattenlekar

Idag var både jag och storebror till doktorn, Isaac har mest troligt ett elakt virus men han kan ändå gå på dagis imorgon om han inte är sämre. Jag har kaross-problem (ja, han sa så!), jag har galet ont över revbenen och utanpå magen. Mest troligt har jag haft en virusinfektion som inte vill släppa och har satt sig utvändigt. Så jag har fått medicin, ska äta den i två veckor och hoppas att alla mina knasiga problem släpper. Skönt ändå att vi är friskare än vi trodde.

Igår hade vi allmän rengöring av hela familjen och storkok. Grabbarna badade och det behövdes verkligen, dom älskar verkligen att bada båda två och det är så skönt att ha ett badkar att stoppa ner dom i. Desutom är det ju ganska gott att se hur bra dom leker tillsammas. Sen gjorde jag vi hemmagjord pizza och medans jag och G stökade i köket fick Isaac stå vid vasken och leka, kul hade han, kolla bilden!

Kaniner, kaniner, kaniner

Äntligen har jag gjort något av det vit/beiga kanintyget. Isaac älskar tights just nu men det är inte så lätt att hitta snygga som sitter bra på en smalis utan blöja. Så jag passade på att testa ett mönster jag har hemma, tur det för dom blev riktigt bra och han är supernöjd!

Har länge velat göra en raglantröja av det orange kanintyget (som alla andra) och nu när det var så kul att sy igen så tog jag tag i det också. Mönster hade jag inget, så jag följde en god väns råd och kopierade en befintlig tröja som sitter bra. Tur jag följde det rådet, blev faktiskt riktigt nöjd! När jag lika var i farten så blev det ett par tights till, det är aldrig fel att matcha :).

Nu ska jag bara göra något åt lillebror också, har bestämt mig för att det faktiskt är ganska gulligt när syskon matchar. Japp, har blivit en SÅN mamma ;).